Underbart

ja kan jag egentligen säga annat? Mitt liv är underbart, visst finns det stunder och dagar när allt ter sig mörkt och molnen hopar sig på himlen, men i det stora hela är det underbart. Jag har ett jobb som jag äntligen trivs med (visst finns det en del att önska, som mer arbetstid tex.) jag har en ljuvlig liten flicka som älskar att vara hos sin mamma, jag har en svägerska och vänner som ställer upp i vått och torrt, jag har en fin familj som alltid finns till hands, jag har ett EGET boende, dessutom har jag lyckats fånga den underbaraste man som finns i denna värld! Han är MIN tjejer så det så, lika bra att ni ger upp nu. =P

Hemma

Här kommer några bilder från mitt hem =)
Vågar dock inte lägga ut någon bild på mannen som brukar ligga i soffan, eller bredvid mig i sängen, är inte så säker på att det skulle uppskattas när jag inte har frågat ^^

Min trånga men sköna säng ^^

Isas Skrivbord

Till och med Nanna (hunden) kom med på bild

Mathörnan där man äter gröt kl. 5 på morgonen <3

Where the magic happens

Lite "magi" ;P

Lycka är...

Jag har märkt att allt oftare är det små saker som gör mig lycklig. Såna där saker som man ofta tar för givet, att ha ett hem till exempel. Jag har ett hem, tack och lov säger jag, just den här månaden känns det inte så självklart men jag har klarat det! Kan bara tacka alla som på ett eller annat sätt vart inblandade i det hela! <3
Heffaklumpen åkte iväg igår och jag fick nästan en tår i ögat, trots att jag inte tycker om Ford så har den tjänat mig mycket väl dom senaste månaderna, tack snälla älskade vän för att du hjälpte mig och såg till att jag fick låna bilen, det betyder så oerhört mycket för mig! Utan bil för tillfället, men det löser sig tack vare en underbar man som än så länge inte gett upp hoppet om mig. För skadad som jag är så kan jag ta emot hjälp från många konstiga håll men från just honom är det svårt, mina tidigare erfarenheter gör att jag automatiskt vill backa, men med hans vägledning så tror jag att jag kanske vågar tro igen. =)
Fler saker som gör mig lycklig är att vakna på morgonen och hitta en extra necessär i badrummet, ett extra badlakan som hänger på tork. Att vakna mitt i natten och känna trevande händer mot min hud, vända mig om bara för att upptäcka att han sovande drar mig intill sig, kysser mig i sömnen och sovande slingrar båda armarna omkring mig. Underbara man, tack för att du finns och tack för att du tror på mig även när jag inte gör det själv. <3

Tack snälla Plutten för blommorna <3

Saknad

Att vara ifrån någon man tycker så väldigt mycket om är tråkigt, i alla fall när det rör sig om mer än en arbetsdag. Men saknaden kan vara nyttig tror jag, i alla fall för dom flesta. Men nu är ju inte jag som dom flesta, tyvärr. För när han säger att han kanske dyker upp först dagen efter att han kommit hem så undrar jag genast vad jag gjort för fel eller om han tröttnat på mig redan nu...  Att han däremot har skickat otaliga sms under hela dagen och inte gjort annat än att bekräfta att han längtar efter mig faller helt i glömska, att han kanske vill vänta med att träffa mig tills han faktiskt orkar engagera sig en aning och ge mig den uppmärksamhet jag förtjänar(?) efter sin resa tänkte jag inte ens på, tanken på att han helt enkelt kanske är alldeles för trött och bara vill sova när han kommer hem slog mig inte ens, dumma, korkade flicka! ALLT handlar faktiskt inte om mig! Jag ÄR tillräckligt bra som jag är, så det så. Så nu ska jag lägga mig i sängen efter en mycket trevlig och produktiv dag och sakna mitt hjärta en aning, han komme när han kommer, svårare än så är det inte. ^^

Varför?

Varför är livet så jävla mycket lättare om man har pengar?
Just nu känns det som om pengarna styr graden av lycka i livet, visst, för all del ska man glädjas åt det man har men när det blir en kamp att behålla boende och kunna sätta mat på bordet, att kunna ta sig på jobb är en ren lyx och detta tack vare underbara vänner. Men hur länge ska jag behöva "leva på" mina vänner? Ge mig ett heltidsjobb så kan jag kämpa hur mycket som helst! För jobba vill jag, det är inte frågan om det men jag kan inte säga upp ett fast jobb för att kanske få jobba heltid, det verkar inte vettigt nånstans...
Måste det vara så jävla svårt att be om hjälp? Måste det såra min stolthet så förbannat mycket?
Jag vet (tror) att det löser sig det är inte frågan om det men jag skulle behöva en "vilodag" från att be om hjälp, att vara beroende. Känner mig så förbannat misslyckad, ibland tror jag att jag behöver nån som trycker ner mig på en stol och "serverar" mig den hjälp jag behöver och som inte tar mina opponeringar.... Äsch, det går över, jag kan själv, ja be om hjälp alltså :P

Jo då, så att...

Det stämmer, jag har redan ett nytt förhållande. Ur askan i elden, eller hur är det man brukar säga...
Fast upplysningsvis så är det med en man jag träffade för mååånga år sedan, jag trodde bara aldrig att JAG skulle vara av intresse för honom. Men plötsligt händer det! Fast det här känns bättre än en triss vinst!
Han är varm, ärlig, snäll, inte svartsjuk, händig, hjälpsam, underbar och min! <3

Teknikidiot?

Det där med teknik förstår jag mig inte på alls, jag som skulle fotografera en massa igår. Bl.a. för att sälja bort en massa grejer och lite för att visa hur MITT HEM ser ut! Men tji fick jag! Kameran formligen åt upp 4 st nya batterier på ingen tid alls, tror jag hann ta 5 bilder!? Vad f*n gör man åt det?

Nåja imorgon blir det väl till att ta mobilbilder då men kvalitén lär ju vara därefter tyvärr ^^

Att vara eller inte vara...

DET är frågan!
Kan man vara "vänner" om den ena parten försöker kontrollera den andra? Om den ena ska bli sur och grinig varje gång den andra gör som den vill med sitt liv och "hota" med både det ena och det andra?! Jag tror inte det, för hur man än vrider och vänder sig så måste livet gå vidare, annars hittar man snart sig själv stående på samma ställe och trampar.

Obegripligt? Japp, även för mig. Idag har jag hunnit med att vakna med baksmälla trots att jag inte druckit en droppe, fått skäll av min mamma för både det ena och det andra, mest för att jag försöker "förhindra" HENNES relation till mitt ex. Så var inte fallet, jag sa att jag tycker att det är obehagligt att han kontaktar min familj och mina vänner och "vräker" ut sig. Men som vanligt så ska jag väl sitta på en stol, hålla käften och varken känna eller tycka något om nånting alls, inte ens när jag blir tillfrågad!
Men det här är MIN blogg och jag skriver om det som gör MIG ledsen, arg, glad, lyrisk osv. för det här är MITT andrum, MIN fristad! Och passar det inte kan man ge fan i att läsa! Så det så!!!!

Idag är en sån dag när det mesta som kommer ut är svammel, jag får ingen som helst ordning på mitt huvud idag, gråten ligger nära till hands liksom lyckan och skratten.