Förutsättningar

Man kan nog lugnt säga att vårt förhållande är ganska testat till varenda gräns redan från början, allt bråk och tjafs om barn påverkar livet i övrigt mycket mer än vad man skulle kunna tro. Alltså hade vårt förhållande inte dom bästa förutsättningarna från början, men trots det så håller vi ihop och är lyckliga. Åtminstone nästan hela tiden, för det händer att vi har riktiga praktgräl vi också, och för all del kan man inte "skylla" allt på tjafset runt omkring barnen men mycket av det mynnar ändå ut i det.

Och visst är det så att om man har ett beslut på umgänge med barn så borde det gälla, men å andra sidan så är det svårt att inte jobba och ta beslut utefter dom förutsättningarna som är i dagens läge. För ett beslut som togs för flera år sen tar knappast hänsyn till livet som det är nu, MEN när förutsättningarna är näst intill identiska nu som då så borde det gälla! Att sen ljuga om än det ena än det andra bara för att man själv tycker att livet är orättvist gör inte livet lättare för barnen, det är bara egoistiskt och visar hur liten man är som människa.

Större delen av det här inlägget väljer jag att censurera (inte skriva) av den enkla anledningen att jag inte vill hänga ut någon av dom inblandade personerna mer än vad jag har gjort redan. Men om det är som man säger "Som man bäddar får man ligga" så vet jag någon som kommer att ligga jävligt illa om ett tag.

Hela livet går ut på att jobba efter dom förutsättningar man har JUST NU, eller?!