Hur kan det komma sig att dom flesta gräl par emellan börjar med något som egentligen är en bagatell? Hur kan det komma sig att dom ibland får såna enorma proportioner? Och vem är det som bestämmer när ett "Förlåt" faktiskt betyder just förlåt?
Det heter ju att den som lyssnar har tolkningsföreträde MEN måste försäkra sig om att man har uppfattat det rätt. Det finns många gånger när man ber om att få något gjort eller sagt och får man det gjort eller sagt men inte på det sätt man tänkt sig så måste man för det mesta bara svälja och tacka. OM det inte är så att man tvingar fram eller den andra gör eller säger något som denne egentligen menar och vill säga/göra. Då känns det meningslöst, eller?
Att säga förlåt utan att mena det är just ett sådant exempel, menar man inte förlåt så kan man låta bli. För hur man än vrider och vänder på det så tjänar det inget till, på sätt och vis så skulle jag kalla det för en lögn, men det är ju jag det. Fast om man ska vända på det då, "Om jag säger förlåt nu så blir vi sams, och även om jag inte menar det just nu så kommer jag ju att mena det senare" är det ok? Njaä, tveksamt tycker jag, då väntar jag hellre på en uppriktig ursäkt eller väntar med att ge en tills jag faktiskt känner den själv.
Virrigt utan dess like men just nu är jag ganska mör efter att ha vart på sjön ett par kvällar i rad och det tar på mer än man tror. Lika bra att passa på nu innan jag ska börja jobba som försäljare. För döm om min förvåning när jag blev utvald tillsammans med ca. 20-30 st utav över 300! Skulle gärna ha hjulat om jag bara hade kunnat. ^^
Ska iväg på inskolning till Finland om ett par veckor, sen blir det tydligen ganska hektiskt och mycket att lära sig på kort tid, men jag är jublande glad för det. Ett mer än välkommet avbrott i vardagen.
YES!!! JAG "VANN"!!!! *Glädjeskutt*
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar