onsdag 28 december 2011
söndag 11 december 2011
Mitt lilla hjärta
Lilla älskade hjärtat vad du ger kärlek, mitt hjärta svämmar över av kärlek till dig tänk att man älska en människa så oerhört mycket!
Lillan har den här helgen gett många sköna pratstunder, eller vad sägs om:
"Mamma varför måste du ha pyjamas på dig du är mycket finare utan?"
"Eeeh, hur tänkte du Alicia?"
"Ja men dina kläder är finare"
=P
Eller:
"När jag blir stor ska jag bli vackrare än du mamma"
^^
Vad kan man säga, väluppfostrad tjej man har ;)
Lillan har den här helgen gett många sköna pratstunder, eller vad sägs om:
"Mamma varför måste du ha pyjamas på dig du är mycket finare utan?"
"Eeeh, hur tänkte du Alicia?"
"Ja men dina kläder är finare"
=P
Eller:
"När jag blir stor ska jag bli vackrare än du mamma"
^^
Vad kan man säga, väluppfostrad tjej man har ;)
lördag 10 december 2011
Har man inte så....
Ja har man inga problem så kan man ju alltid skaffa sig... Vilket jag tycks vara jävligt duktig på, inget jag egentligen tänker hänga ut här men jag tycks ändå inte fått spy tillräckligt mycket galla än. ^^
Kanske vore lika bra att göra som den ena säger, ta en dag i taget, men varför måste det vara så jävla svårt? Jag vill ju att det ska vara färdigt redan igår!
Bah! Jag hatar att vara "vuxen"
Kanske vore lika bra att göra som den ena säger, ta en dag i taget, men varför måste det vara så jävla svårt? Jag vill ju att det ska vara färdigt redan igår!
Bah! Jag hatar att vara "vuxen"
söndag 23 oktober 2011
Bättre och bättre...
Ville bara säga att den här eftermiddagen/kvällen har blivit över förväntan. Filmen var som förväntat, förutsägbar, maten var underbar, sällskapet bättre och roligt har vi för fullt. ^^
lördag 22 oktober 2011
Bara början
Den här helgen har bara börjat än, den började härligt med besök av en liten lintott och hennes mamma. Mysigt med fikabesök, dessutom hann vi smida planer för resten av helgen också! Härligt, kan knappt vänta.
Men (japp det finns alltid ett men) fredagskvällen hade jag kunnat vara utan! Utan att gå in på några detaljer så kan man lugnt säga att jag är ledsen och besviken, även om jag till en viss del kan förstå att det blev som det blev. Är det inte så att ibland kan man behöva anpassa sig en aning?
Nåja nu tutar vi och kör resten av helgen istället, inleder med bio (eftersom båtturen inte kommer att bli av) sen blir det middagsmys i goda vänners lag vad som händer sen vet man aldrig men förhoppningsvis lite spel och skratt. Morgondagen hoppas jag kunna inleda med en rejäl brunch, pancakes, tinade lättsockrade hallon, bacon, äggröra, nygräddat bröd osv.
Fortsättningen kan bara bli bättre alltså! ^^
Trevlig helg
Men (japp det finns alltid ett men) fredagskvällen hade jag kunnat vara utan! Utan att gå in på några detaljer så kan man lugnt säga att jag är ledsen och besviken, även om jag till en viss del kan förstå att det blev som det blev. Är det inte så att ibland kan man behöva anpassa sig en aning?
Nåja nu tutar vi och kör resten av helgen istället, inleder med bio (eftersom båtturen inte kommer att bli av) sen blir det middagsmys i goda vänners lag vad som händer sen vet man aldrig men förhoppningsvis lite spel och skratt. Morgondagen hoppas jag kunna inleda med en rejäl brunch, pancakes, tinade lättsockrade hallon, bacon, äggröra, nygräddat bröd osv.
Fortsättningen kan bara bli bättre alltså! ^^
Trevlig helg
torsdag 20 oktober 2011
Ta ditt ansvar!
Det är väl knappast någon nyhet att jag jobbar i en matvarubutik, inte heller är det nägon nyhet att jag gång på gång blivit förvånad över hur en del kunder agerar. Att man ber att få prata med den som har ansvaret för en viss avdelning och skäller ut dom för att en viss vara inte finns i hyllan när just dom kommer och handlar, eller att man som kund säger "Nu BEGÄR kunden det här och då SKA ni ha det!" Så gör man knappast affärer, en vara som EN kund begär kan man inte alltid ha i sortimentet, men den förklaringen går inte hem hos alla. Allt detta har jag (försöker) jag accepterat även om det inte är så lätt alla gånger, ibland går jag in på toaletten och är på dåligt humör ett tag.
Det nya nu är att klaga på hur mycket alla butiker kastar, inte bara den butik jag jobbar i utan alla butiker. "Det är ju hemskt så mycket mat som kastas som det inte är något fel på!"
"Egentligen borde ju datumet förlängas lite för man vet ju ändå att varan håller längre!"
Jaha men om vi nu tänker efter då, hur många av dessa människor går in i en butik och tar varan som ligger längst fram istället för att ta den som är längst bak/underst? Vilket rykte skulle den butik få som lät dagens datum ligga kvar i hyllan? Handen på hjärtat hur ofta låter DU bli att titta på datumet på färskvaror, hur ofta väljer DU varan med kortast datum på?
Nä, tänkte väl det... Så innan man klagar på det ena och det andra kanske man ska tänka längre än näsan räcker!?
Inte för att jag är guds bästa barn eller alltid tänker så jävla mycket, men påminn mig lite då är ni snälla ^^
Det nya nu är att klaga på hur mycket alla butiker kastar, inte bara den butik jag jobbar i utan alla butiker. "Det är ju hemskt så mycket mat som kastas som det inte är något fel på!"
"Egentligen borde ju datumet förlängas lite för man vet ju ändå att varan håller längre!"
Jaha men om vi nu tänker efter då, hur många av dessa människor går in i en butik och tar varan som ligger längst fram istället för att ta den som är längst bak/underst? Vilket rykte skulle den butik få som lät dagens datum ligga kvar i hyllan? Handen på hjärtat hur ofta låter DU bli att titta på datumet på färskvaror, hur ofta väljer DU varan med kortast datum på?
Nä, tänkte väl det... Så innan man klagar på det ena och det andra kanske man ska tänka längre än näsan räcker!?
Inte för att jag är guds bästa barn eller alltid tänker så jävla mycket, men påminn mig lite då är ni snälla ^^
tisdag 11 oktober 2011
Inrutad?!
Hoppsan kanske man kan säga, dom senaste veckorna har min tid och energi gått åt till att hålla hemmet flytande. Men inte mer än så för min ork räcker inte till allt, min kära sambo är sjuk så in i helvete. Han ligger på sjukhuset med dropp, även om det är betydligt mycket bättre nu än vad det har varit. När det var som värst så kunde man SE smärtan utanpå, fy vad det var obehagligt! Oron slet i mig så pass att sömn inte var att tänka på, visst försökte jag sova men med uselt resultat.
Men nu är han på bättringsvägen, att stiga in i salen han ligger på igår var en lättnad utan dess like. Han halvlåg i sängen och var vaken, hade fått färg på kinderna och orkade prata! Han äter inget än och dricker bara små mängder men idag har vi vart ut till dagrummet en sväng.
Allt det här har gjort att jag börjar känna mig inrutad, inte på sätt att jag skulle vilja eller kunna ha det på annat sätt under omständigheterna, men minnet hinner inte med. Jag glömmer nästan allt! Ja värre än vanligt! Nåja det ger väl med sig hoppas jag, annars får jag se till att det gör det. ^^
Hoppas att min nära och kära kan ha överseende med mig så länge bara.
Någon mer som är en aning inrutad är någons förälder. Någons förälder vill inte lyssna och höra på vad barnet har att säga, någons förälder är nöjd med livet och tillvaron som det är nu, och det är väl klart! Att ha ett förhållande OCH leka av sig samtidigt utan dåligt samvete, att ALLTID vara den som bestämmer och har sista ordet i allt. Klart som fan att man kan leva med att vara inrutad då!
Frågan är hur länge det håller, frågan är hur länge den rutan håller?! Kanske det vore bättre att någons förälder lyssnade på sitt barn, kanske det vore bättre att någons förälder åtminstone gjorde ett ÄRLIGT försök att förlita sig på barnets andra förälder, KANSKE skulle livet bli enklare för ALLA då?
Många kanske blir det, men varför leva i ovisshet, gräset KANSKE är grönare på andra sidan?!
Men nu är han på bättringsvägen, att stiga in i salen han ligger på igår var en lättnad utan dess like. Han halvlåg i sängen och var vaken, hade fått färg på kinderna och orkade prata! Han äter inget än och dricker bara små mängder men idag har vi vart ut till dagrummet en sväng.
Allt det här har gjort att jag börjar känna mig inrutad, inte på sätt att jag skulle vilja eller kunna ha det på annat sätt under omständigheterna, men minnet hinner inte med. Jag glömmer nästan allt! Ja värre än vanligt! Nåja det ger väl med sig hoppas jag, annars får jag se till att det gör det. ^^
Hoppas att min nära och kära kan ha överseende med mig så länge bara.
Någon mer som är en aning inrutad är någons förälder. Någons förälder vill inte lyssna och höra på vad barnet har att säga, någons förälder är nöjd med livet och tillvaron som det är nu, och det är väl klart! Att ha ett förhållande OCH leka av sig samtidigt utan dåligt samvete, att ALLTID vara den som bestämmer och har sista ordet i allt. Klart som fan att man kan leva med att vara inrutad då!
Frågan är hur länge det håller, frågan är hur länge den rutan håller?! Kanske det vore bättre att någons förälder lyssnade på sitt barn, kanske det vore bättre att någons förälder åtminstone gjorde ett ÄRLIGT försök att förlita sig på barnets andra förälder, KANSKE skulle livet bli enklare för ALLA då?
Många kanske blir det, men varför leva i ovisshet, gräset KANSKE är grönare på andra sidan?!
tisdag 27 september 2011
Vardagslunk
Konstigt det här med vardagslunk, när den inte fanns var det allt jag ville ha och nu när jag har den vet jag inte hur jag ska ta mig ur den. Blir man någonsin nöjd?! ^^
För tillfället känns det som det är jobb, vila, mys i "nya" vardagsrummet, sova och äta som gäller. Umgänge blir det inte mycket av, gobbin är hemma och sjuk och i och med det så dras min sinnesstämning också ner ett par snäpp. Jag trippar på tå och försöker passa upp så gott jag kan. TBE var sista budet nu, hoppas läkaren tror fel!
Äh, nu ska jag ta min vardagslunk upp i sängen och sova...
För tillfället känns det som det är jobb, vila, mys i "nya" vardagsrummet, sova och äta som gäller. Umgänge blir det inte mycket av, gobbin är hemma och sjuk och i och med det så dras min sinnesstämning också ner ett par snäpp. Jag trippar på tå och försöker passa upp så gott jag kan. TBE var sista budet nu, hoppas läkaren tror fel!
Äh, nu ska jag ta min vardagslunk upp i sängen och sova...
onsdag 7 september 2011
Fy fan va skönt!
Vet ni vad, fy fan va skönt att ha ett jobb!
Även om jag kan en massa saker och är lättlärd så har det inte alltid vart så självklart att jag har haft ett jobb. När jag slutade skolan så fick man inte ens jobb på Mc Donalds om man inte hade gått hotell och restaurang, då som 18-åring var man kanske inte den mest belevade och erfarna arbetstagare men man gjorde så gott man kunde och även om jag var ganska blyg och hade svårt att ta plats (tro det eller ej!!! ^^) så fanns alltid viljan att lyssna och lära. Arbetsmoral, ansvarskänsla, lojalitet och respekt bar sånt man fick i modersmjölken, vart har det tagit vägen nu?
Då menar jag inte att jag saknar det, tvärtom, det finns dom tycker att jag borde slappna av och släppa taget lite. Nej jag menar dessa "småglin" som frågar men inte lyssnar, inte tar något som helst initiativ själva, som inte känner någon som helst stolthet i att göra ett bra jobb. Vad lär vi ungdomarna idag egentligen? Visserligen kan man inte dra alla över en och samma kam, det finns alltid undantag som bekräftar regeln.
Men åter till mig själv nu då, jag har för första gången i mitt liv har jag ett fast jobb! JIPPIE!!! =D
Även om jag kan en massa saker och är lättlärd så har det inte alltid vart så självklart att jag har haft ett jobb. När jag slutade skolan så fick man inte ens jobb på Mc Donalds om man inte hade gått hotell och restaurang, då som 18-åring var man kanske inte den mest belevade och erfarna arbetstagare men man gjorde så gott man kunde och även om jag var ganska blyg och hade svårt att ta plats (tro det eller ej!!! ^^) så fanns alltid viljan att lyssna och lära. Arbetsmoral, ansvarskänsla, lojalitet och respekt bar sånt man fick i modersmjölken, vart har det tagit vägen nu?
Då menar jag inte att jag saknar det, tvärtom, det finns dom tycker att jag borde slappna av och släppa taget lite. Nej jag menar dessa "småglin" som frågar men inte lyssnar, inte tar något som helst initiativ själva, som inte känner någon som helst stolthet i att göra ett bra jobb. Vad lär vi ungdomarna idag egentligen? Visserligen kan man inte dra alla över en och samma kam, det finns alltid undantag som bekräftar regeln.
Men åter till mig själv nu då, jag har för första gången i mitt liv har jag ett fast jobb! JIPPIE!!! =D
tisdag 6 september 2011
Gnäll, gnäll och åter gnäll...
Känns som jag sällan skriver något positivt numer. Men det kanske är så när man är på gränsen till utbrändhet!? Idag har jag jobbat igen efter att ha vart sjukskriven nästan 2 veckor. Underbart kan jag säga! Det här med att sitta hemma passar inte mig när jag inte har något att göra, eller ja en massa "måsten" finns det ju förstås men hur kul är det på en skala. ^^
Det svarta molnet på min himmel just nu är förkylningen som dök upp som från ingenstans igår, rätt va det var så nös jag inte mindre än 17 ggr i sträck! och efter det var det ju kört. Trots det har det gått riktigt bra på jobbet, jag trivs som fisken i vattnet när jag får göra något som "spelar roll", tyvärr har kroppen tydligen bestämt sig för att utöka förkylningen med feber och svidiga ögon också. Men till jobbet ska jag imorgon! Så det så! =P
Det svarta molnet på min himmel just nu är förkylningen som dök upp som från ingenstans igår, rätt va det var så nös jag inte mindre än 17 ggr i sträck! och efter det var det ju kört. Trots det har det gått riktigt bra på jobbet, jag trivs som fisken i vattnet när jag får göra något som "spelar roll", tyvärr har kroppen tydligen bestämt sig för att utöka förkylningen med feber och svidiga ögon också. Men till jobbet ska jag imorgon! Så det så! =P
onsdag 31 augusti 2011
"Många bäckar små..."
Det ordspråket har väl nästan alla hört i något skede av livet. Just u känns det mest som det är en stor jävla fors jag står i, jag försöker tänka positivt och ändra på mitt eget beteende och försöker skaka av mig känslan av att inte räcka till och ta på mig ansvaret för det som andra gör eller inte gör. Men ibland känns det som det är för sent.
Som igår tex. när jag skulle göra en så simpel sak som att baka en svamp paj, ok, jag har aldrig gjort en paj med svamp men det var inte svampen som ställde till det utan pajdegen! Efter mycket funderande och tänkande, jag gick igenom det teoretiska i huvudet först, så satte jag igång. Då blev det blankt!
Det är inte ens en gnutta humor i det, jag kom inte ihåg vad man skulle ha i pajdegen! Plockade fram en bunke, elvisp och salt, sen trillade polletten ner och jag kom på vad jag skulle ha så jag tog fram smör och mjöl. Men mjölpåsen höll jag tydligen inte tillräckligt hårt eftersom den dunsade i golvet. Vet ni hur mycket ett par dl mjöl är när det väl hamnar på golvet, eller hur halt det blir? Är det någon som vill veta så är det bara att fråga dammsugaren som höll på att få tuppjuck eller min vad som fick sig en törn av den enda stolen som står i köket!
Nåja pajen skulle lagas i alla fall, det gav mig fan på, så i med smöret, lite salt, mjöl och så igång med elvispen. Tro på fan att den hoppar direkt till högsta farten då, japp, mjöl över hela bänken också! *Morr* Ner med farten och fortsätta, tills jag kom på att det där inte var rätt konsistens. *Hmmm... Nåt som saknas!? Aha, lite olja gör nog susen* IDIOT! Det ska vara vatten, och det kom jag ju mycket riktigt underfund med efter en stunds kavlande. Bara att börja om från början då, degen i soporna och börja om då. jag kom så långt som till att jag började kavla ut degen igen, just då började det ryka ur ugnen. Jag blev helt paralyserad och hade inte en aning om vad eller hur jag skulle göra! Kastade mig på telefonen och ringde mamma, så långa signaler har jag nog aldrig hört någon gång, hon svarade inte. Jag sjönk ihop på golvet i en hög av tårar, många extremt långa sekunder förflöt tills jag kom på vad jag skulle göra. Torka ur ugnen förstås! Jaja, lika bra att fortsätta då, men det var hemskt vad pajdegen luktade illa och konstigt, jag kom fram till att det måste vara bänkskivan som luktade illa! Så, degen tillbaks i bunken och skura bänken då, vilket jag i och för sig tyckte var konstigt eftersom jag brukar skura rent den minst en gång om dagen. När bänken klarade mitt lukttest så började jag kavla igen, varpå den konstiga lukten kom igen, som av en händelse luktade jag på vattnet som min sambo nyligen lämnat på bänken i ett glas som jag givetvis använt, det var ju för fan ättika!
Skam den som ger sig, ny pajdeg igen, men ta mig fan om jag inte använde ättikan igen då! *Helvetes jävla skit!!!* Bara att göra en ny deg IGEN! Men den här gången fick jag helt hjärnsläpp och använde olja istället för smör! Med tårarna sprutande och ilskan på topp slet jag fram ett recept och fick äntligen till en paj!
Den här historien är helt jävla absurd och skrattretande, men det blev en paj efter mycket om och men i alla fall. Så den som säger att det inte finns något som heter "utbränd" kan sprätta åt helvete! Vad fan ska man annars kalla det när man glömmer saker som man normalt sett inte ens tänker på när man gör dom, som man skulle kunna göra i sömnen med minst en hand bakbunden?!
Sen kan man ju hoppas att det inte är så allvarligt och att jag kommer ihåg alla verktyg jag hade förra gången för att ta mig upp, men något är det helt klart som är åt helvete fel...
Som igår tex. när jag skulle göra en så simpel sak som att baka en svamp paj, ok, jag har aldrig gjort en paj med svamp men det var inte svampen som ställde till det utan pajdegen! Efter mycket funderande och tänkande, jag gick igenom det teoretiska i huvudet först, så satte jag igång. Då blev det blankt!
Det är inte ens en gnutta humor i det, jag kom inte ihåg vad man skulle ha i pajdegen! Plockade fram en bunke, elvisp och salt, sen trillade polletten ner och jag kom på vad jag skulle ha så jag tog fram smör och mjöl. Men mjölpåsen höll jag tydligen inte tillräckligt hårt eftersom den dunsade i golvet. Vet ni hur mycket ett par dl mjöl är när det väl hamnar på golvet, eller hur halt det blir? Är det någon som vill veta så är det bara att fråga dammsugaren som höll på att få tuppjuck eller min vad som fick sig en törn av den enda stolen som står i köket!
Nåja pajen skulle lagas i alla fall, det gav mig fan på, så i med smöret, lite salt, mjöl och så igång med elvispen. Tro på fan att den hoppar direkt till högsta farten då, japp, mjöl över hela bänken också! *Morr* Ner med farten och fortsätta, tills jag kom på att det där inte var rätt konsistens. *Hmmm... Nåt som saknas!? Aha, lite olja gör nog susen* IDIOT! Det ska vara vatten, och det kom jag ju mycket riktigt underfund med efter en stunds kavlande. Bara att börja om från början då, degen i soporna och börja om då. jag kom så långt som till att jag började kavla ut degen igen, just då började det ryka ur ugnen. Jag blev helt paralyserad och hade inte en aning om vad eller hur jag skulle göra! Kastade mig på telefonen och ringde mamma, så långa signaler har jag nog aldrig hört någon gång, hon svarade inte. Jag sjönk ihop på golvet i en hög av tårar, många extremt långa sekunder förflöt tills jag kom på vad jag skulle göra. Torka ur ugnen förstås! Jaja, lika bra att fortsätta då, men det var hemskt vad pajdegen luktade illa och konstigt, jag kom fram till att det måste vara bänkskivan som luktade illa! Så, degen tillbaks i bunken och skura bänken då, vilket jag i och för sig tyckte var konstigt eftersom jag brukar skura rent den minst en gång om dagen. När bänken klarade mitt lukttest så började jag kavla igen, varpå den konstiga lukten kom igen, som av en händelse luktade jag på vattnet som min sambo nyligen lämnat på bänken i ett glas som jag givetvis använt, det var ju för fan ättika!
Skam den som ger sig, ny pajdeg igen, men ta mig fan om jag inte använde ättikan igen då! *Helvetes jävla skit!!!* Bara att göra en ny deg IGEN! Men den här gången fick jag helt hjärnsläpp och använde olja istället för smör! Med tårarna sprutande och ilskan på topp slet jag fram ett recept och fick äntligen till en paj!
Den här historien är helt jävla absurd och skrattretande, men det blev en paj efter mycket om och men i alla fall. Så den som säger att det inte finns något som heter "utbränd" kan sprätta åt helvete! Vad fan ska man annars kalla det när man glömmer saker som man normalt sett inte ens tänker på när man gör dom, som man skulle kunna göra i sömnen med minst en hand bakbunden?!
Sen kan man ju hoppas att det inte är så allvarligt och att jag kommer ihåg alla verktyg jag hade förra gången för att ta mig upp, men något är det helt klart som är åt helvete fel...
måndag 25 juli 2011
Rättvisa!
Usch vad mycket jag gnäller egentligen! Oftast när jag skriver så är det för att jag behöver få ventilera mig i och för sig men hur skulle det vara om jag kunde ventilera mig när allt är som det ska då?! (Som det faktiskt oftast är, trots att jag ältar om och om igen!)
Vi pratade om incidenten med sockret kvällen efter och helt fel ute var jag tydligen inte, allt som behövdes var lite betänketid, för oss båda kan tilläggas. För visst är det ju att även jag sitter fast i gamla hjulspår, jag har också svårt att lära om och ändra åsikter även om det väl skulle behövas ibland... XD
Varför är det så att man har som störst behov av att skriva av sig när man är arg, sårad eller rädd?
För visst har vi det bra mest hela tiden, men det skriver jag sällan om, och på sätt och vis är det orättvist för det ger en felaktig bild av oss. Jag ska försöka bättra mig!
Som idag tex. har han "servat" mig hela dagen, vi hade sovmorgon och sen har vi bara tagit det lugnt för att jag inte orkade med annat, i och för sig kanske inte han heller orkade med annat men vi har spelat spel och sett på tv på det som jag ville se och spela. Jag älskar min sambo. =)
God natt på er
Vi pratade om incidenten med sockret kvällen efter och helt fel ute var jag tydligen inte, allt som behövdes var lite betänketid, för oss båda kan tilläggas. För visst är det ju att även jag sitter fast i gamla hjulspår, jag har också svårt att lära om och ändra åsikter även om det väl skulle behövas ibland... XD
Varför är det så att man har som störst behov av att skriva av sig när man är arg, sårad eller rädd?
För visst har vi det bra mest hela tiden, men det skriver jag sällan om, och på sätt och vis är det orättvist för det ger en felaktig bild av oss. Jag ska försöka bättra mig!
Som idag tex. har han "servat" mig hela dagen, vi hade sovmorgon och sen har vi bara tagit det lugnt för att jag inte orkade med annat, i och för sig kanske inte han heller orkade med annat men vi har spelat spel och sett på tv på det som jag ville se och spela. Jag älskar min sambo. =)
God natt på er
tisdag 12 juli 2011
Upp och ner, ner och upp...
Vädret lämnar inte så mycket att önska nu, ljuvligt väder som möjliggör strandbesök efter strandbesök med sol och bad. Lugna stunder i solen med dom jag älskar mest, vad mer kan man önska sig?
Kanske att allt inte vore så bra varje dag, för förr eller senare kommer bomben. Eller bomb och bomb, det började som en liten smällare men den blir bara större och större.
"Om jag vill äta socker ur skålen så gör jag det när jag är ensam, men ni får inte" Hur i helskotta ska en 7 och en 8-åring uppfatta det? Jo med största sannolikhet som att det är helt ok att göra så bara man är ensam, eller vad tror ni?! Att försöka förklara resulterade i att jag fick snäsiga och irriterade svar, vilket i sin tur resulterat i att jag blir grinig och inåtvänd. Jag HATAR det!!! Men samtidigt är jag så förbannat jävla trött på att krypa, ducka och försöka lirka för att få min bättre hälft på bra humör så nu skiter jag i vilket. Precis som jag sagt tidigare så är jag så trött på att inte orka ta itu med saker och ting, och trött på att vara trött, men å andra sidan kan jag inte förstå varför jag ska vända mig ut och in när det inte gör någon skillnad, alltså skiter jag i det.
Snart nog bär det av på jobb igen och snart nog slutar jag igen, hoppas på lika fint väder imorgon.
God natt =)
Kanske att allt inte vore så bra varje dag, för förr eller senare kommer bomben. Eller bomb och bomb, det började som en liten smällare men den blir bara större och större.
"Om jag vill äta socker ur skålen så gör jag det när jag är ensam, men ni får inte" Hur i helskotta ska en 7 och en 8-åring uppfatta det? Jo med största sannolikhet som att det är helt ok att göra så bara man är ensam, eller vad tror ni?! Att försöka förklara resulterade i att jag fick snäsiga och irriterade svar, vilket i sin tur resulterat i att jag blir grinig och inåtvänd. Jag HATAR det!!! Men samtidigt är jag så förbannat jävla trött på att krypa, ducka och försöka lirka för att få min bättre hälft på bra humör så nu skiter jag i vilket. Precis som jag sagt tidigare så är jag så trött på att inte orka ta itu med saker och ting, och trött på att vara trött, men å andra sidan kan jag inte förstå varför jag ska vända mig ut och in när det inte gör någon skillnad, alltså skiter jag i det.
Snart nog bär det av på jobb igen och snart nog slutar jag igen, hoppas på lika fint väder imorgon.
God natt =)
lördag 2 juli 2011
HJÄLP!
Jag blir en riktigt tvär bitterfitta när min sambo är trött och på dåligt humör, vad f*n kan jag göra åt det?!
Låta bli att bry mig och vänta tills det går över av sig självt, japp om jag nu inte vore så förbannat beroende av att mina nära och kära ska må bra så... Ibland önskar jag att jag var lite mer "aspig" och kunde släppa bara och ge fan i att ta åt mig, men nu är jag inte sån så hur fan ska jag göra? Att försöka få andra att förstå att jag är funtad på det här viset funkar uppenbarligen inte, och tro mig, jag har verkligen försökt. Dessutom har jag försökt att få till en kompromiss, tycker jag i alla fall och eftersom ingen sa emot mig så antar jag att det är så, men det funkar inte heller. Alltså vänder jag mig nu hit i stället för att få ett utbrott som antagligen skulle sluta med ett gräl utan dess like, för det orkar jag inte med.
Inte heller förstår jag vad det är för fel på mig som istället för att känna kämparanda när nåt är snett istället bara tänker "Jag orkar inte"? Hallå!!! Vart har jag tagit vägen någonstans? Jag brukade alltid a lite jävlaranamma i mig, men det tycks vara helt bortblåst. Men det kanske har försvunnit med någons hyfs, vem vet!? Det jag vet är att om jag inte hittar min gnista snart så kommer något att gå riktigt på tok. =(
Låta bli att bry mig och vänta tills det går över av sig självt, japp om jag nu inte vore så förbannat beroende av att mina nära och kära ska må bra så... Ibland önskar jag att jag var lite mer "aspig" och kunde släppa bara och ge fan i att ta åt mig, men nu är jag inte sån så hur fan ska jag göra? Att försöka få andra att förstå att jag är funtad på det här viset funkar uppenbarligen inte, och tro mig, jag har verkligen försökt. Dessutom har jag försökt att få till en kompromiss, tycker jag i alla fall och eftersom ingen sa emot mig så antar jag att det är så, men det funkar inte heller. Alltså vänder jag mig nu hit i stället för att få ett utbrott som antagligen skulle sluta med ett gräl utan dess like, för det orkar jag inte med.
Inte heller förstår jag vad det är för fel på mig som istället för att känna kämparanda när nåt är snett istället bara tänker "Jag orkar inte"? Hallå!!! Vart har jag tagit vägen någonstans? Jag brukade alltid a lite jävlaranamma i mig, men det tycks vara helt bortblåst. Men det kanske har försvunnit med någons hyfs, vem vet!? Det jag vet är att om jag inte hittar min gnista snart så kommer något att gå riktigt på tok. =(
onsdag 29 juni 2011
Smitta???
Kan gnäll smitta? I så fall har det gjort det, jag tycker inte att jag gör annat än gnäller på än det ena än det andra. Det tog mig lång tid och mycket arbete att komma ifrån det så mycket som jag nu kunde, men nu är det som om det skulle ha smittat av sig på mig igen. En del människor jag spenderar ganska mycket tid med gnäller HELA tiden, eller gnäll kanske är fel ordval eftersom det mesta av det handlar om att uttrycka missnöje över olika personers sätt att vara, att uttrycka missnöje över personer som inte tycker lika som en själv osv. Skitsnack rent ut sagt. Även om jag försöker låta bli är det SÅ svårt att inte dras med ibland, och tyvärr har det lett till att jag blir så fruktansvärt negativ i allt jag gör och tänker, dessutom har jag svårt att ta för mig av det som redan är mitt, att ta mig tid till det jag måste göra. Nåja, förhoppningsvis så ska det väl inte vara så svårt att ta mig för att ändra på det.
torsdag 23 juni 2011
I brist på bättre...
I brist på bättre och roligare saker kan man ju alltid leta rätt på gamla bilder. Här kommer några på lillan som jag lyckats snoka rätt på =P
 |
| Söt till och med när hon surar <3 |
 |
| Man kan inte bada utan frälij |
 |
| Bad posé =P |
 |
| På gungan hos mommi och moffi |
 |
| Mammas lilla <3a |
 |
| Mamma upp i dan ^^ |
Det gör ont...
Förbannat också, alla byxor jag har tycks trycka på magen t.o.m mina mjukisar som annars är för stora. Jag är så uppblåst och pendlar mellan stenar och vatten, livet suger verkligen ibland.
Ont gör det i hjärtat när man vet att något inte är bra också, tystnad är för det mesta värre än höjda röster.Även om jag tror mig veta vad det beror på så känns det ändå för jävligt rent ut sagt, jag avskyr verkligen att se någon jag älskar lida, det är värre än att lida själv.
Nåt som inte gör så ont är att bo på Åland, vart man än vänder sig så finns havet i närheten. =)
Ont gör det i hjärtat när man vet att något inte är bra också, tystnad är för det mesta värre än höjda röster.Även om jag tror mig veta vad det beror på så känns det ändå för jävligt rent ut sagt, jag avskyr verkligen att se någon jag älskar lida, det är värre än att lida själv.
Nåt som inte gör så ont är att bo på Åland, vart man än vänder sig så finns havet i närheten. =)
 |
| Det gör inte så ont att se på direkt =) |
 |
| Storfiskarna ^^ |
tisdag 21 juni 2011
Helvets kamera!!!
Jaha ja, så blev det en lax till slut! =D
Älsklingen ringde och var glad, åkte ner till Öra för att möta upp och tog med kameran, fick några fina bilder men till mitt stora förtret får jag inte in dom i datorn. =(
Alltså kommer bilderna lite senare...
Älsklingen ringde och var glad, åkte ner till Öra för att möta upp och tog med kameran, fick några fina bilder men till mitt stora förtret får jag inte in dom i datorn. =(
Alltså kommer bilderna lite senare...
måndag 20 juni 2011
Kräsmagade läsare varnas!!!
Satan!!! Igår fick jag en mindre trevlig överraskning, magen bullrade till och jag fick bråttom till damernas. (för att säga det fint) Halva natten har inneburit att smyga sig upp i brådska för att inte väcka den björn som sover, bara för att släppa väder, vilket innebar en tur till medimar idag. Läkaren sjukskrev mig en vecka! Jag som hade trott att jag skulle få vara hemma en dag bara för att det skulle gå över, men inte då, salmonella ska uteslutas eftersom jag jobbar med livsmedel. *suck*
Jag känner mig inte sjuk och då får jag genast dåligt samvete och tycker att jag borde vara på jobbet. Underligt nog så om det hade gällt en kollega så hade det vart självklart för mig att denne skulle vara hemma, men inte jag. Känner mig så förbannat lat!
För övrigt undrar jag hur min mage tänker, från att ha vart bullrig och haft bråttom till att knipa igen helt och hållet, hur f*n ska man då kunna lämna prov? Nåja en dag i sänder nu bara, imorgon kommer lillan hem igen. =) Sen kommer ju midsommar på äntligen, undrar vad man ska hitta på då? Jag hoppas på fint väder så man kan passa på att njuta en stund eller två i båten. =)
Jag känner mig inte sjuk och då får jag genast dåligt samvete och tycker att jag borde vara på jobbet. Underligt nog så om det hade gällt en kollega så hade det vart självklart för mig att denne skulle vara hemma, men inte jag. Känner mig så förbannat lat!
För övrigt undrar jag hur min mage tänker, från att ha vart bullrig och haft bråttom till att knipa igen helt och hållet, hur f*n ska man då kunna lämna prov? Nåja en dag i sänder nu bara, imorgon kommer lillan hem igen. =) Sen kommer ju midsommar på äntligen, undrar vad man ska hitta på då? Jag hoppas på fint väder så man kan passa på att njuta en stund eller två i båten. =)
onsdag 18 maj 2011
För sent?!
Hur kan det komma sig att det alltid är för sent? För sent att söka till kursen, för sent att åka och handla, för sent att lägga sig osv.
Just nu slåss jag med mitt samvete om att jag tänkte hälsa på farmor för sent. Tänkte att jag skulle göra som jag brukar och åka dit i sommar med lillan, men nu är det snart för sent. Farmor ligger på sjukhuset och är riktigt dålig, och då dyker frågan upp. Borde jag åka dit nu på en gång, innan det är för sent?
Men det är ju inte så jag vill minnas farmor, jag vill minnas henne som den gråhåriga, kramgoa, mysiga, matlagande farmor som hon var när jag var yngre. Dom senaste åren har det blivit sämre, och det är kanske inte så konstigt, sist jag hälsade på så förväxlade hon mig med min mamma hela tiden, bara det var "läskigt".
Att vårda gamla människor har jag inga problem med, men när en närstående gammal människa blir sjuk är det en helt annan femma.
På jobbet flyter det på, ja så gott det kan förstås. Är det någon som har tänkt på hur många olika sorter det fanns av allting? Idag har jag t.ex. plockat upp knäckebröd, av en och samma sort fanns det minst 4 olika förpackningar! Hur sjukt är inte det egentligen, behöver man faktiskt att ett och samma bröd förpackat på 4 olika sätt? Skulle vi inte ha det så skulle det nog inte ta lång tid innan vi fick kritik för det heller kan jag tro...
Även om det är jobbigt varje dag när man äntligen kommer hem med fötter som pulserar av smärta så är det helt ljuvligt att jobba, dessutom tycker jag att vi har världens bästa jobb. =)
Just nu slåss jag med mitt samvete om att jag tänkte hälsa på farmor för sent. Tänkte att jag skulle göra som jag brukar och åka dit i sommar med lillan, men nu är det snart för sent. Farmor ligger på sjukhuset och är riktigt dålig, och då dyker frågan upp. Borde jag åka dit nu på en gång, innan det är för sent?
Men det är ju inte så jag vill minnas farmor, jag vill minnas henne som den gråhåriga, kramgoa, mysiga, matlagande farmor som hon var när jag var yngre. Dom senaste åren har det blivit sämre, och det är kanske inte så konstigt, sist jag hälsade på så förväxlade hon mig med min mamma hela tiden, bara det var "läskigt".
Att vårda gamla människor har jag inga problem med, men när en närstående gammal människa blir sjuk är det en helt annan femma.
På jobbet flyter det på, ja så gott det kan förstås. Är det någon som har tänkt på hur många olika sorter det fanns av allting? Idag har jag t.ex. plockat upp knäckebröd, av en och samma sort fanns det minst 4 olika förpackningar! Hur sjukt är inte det egentligen, behöver man faktiskt att ett och samma bröd förpackat på 4 olika sätt? Skulle vi inte ha det så skulle det nog inte ta lång tid innan vi fick kritik för det heller kan jag tro...
Även om det är jobbigt varje dag när man äntligen kommer hem med fötter som pulserar av smärta så är det helt ljuvligt att jobba, dessutom tycker jag att vi har världens bästa jobb. =)
söndag 15 maj 2011
Hinner inte
uppdatera just nu egentligen men jag bara måste. Har vart på tok för dålig på det överlag men det känns lite som det är mycket som snurrar i huvudet nu. Hur ska det gå när butiken öppnar, kommer jag att komma ihåg allt det där som jag lärde mig på finska? Kommer jag att tabba mig mycket? Kommer jag att vara den som drar benen efter mig utan att inse det?
Äh! Jag måste sluta vara så jävla rädd för att göra misstag, det är klart att jag klarar det här!
Nu ska jag iväg på en "kort" resa igen sen blir jag här hemma och jobbar. =)
Äh! Jag måste sluta vara så jävla rädd för att göra misstag, det är klart att jag klarar det här!
Nu ska jag iväg på en "kort" resa igen sen blir jag här hemma och jobbar. =)
söndag 8 maj 2011
Vad är det som går och går?
Även om det är roligt att vara här, jobba på dagarna och umgås och spela kort på kvällarna så springer ju inte tiden iväg direkt. Tänk om man åtminstone kunde få åka hem och sova. Men men, allt gott kommer till den som väntar och har jag inte redan fått bevis på det kanske. =)
Jobbet börjar löpa på helt ok, lite kvar att lära och förstå för all del men det går lättare och fortare och en del finska ord fastnar också.
Jag har ju i alla fall haft turen att hamna i ett bra och roligt gäng och jag ser fram emot att få börja jobba på Åland nu också, tänk att få åka iväg och jobba och ha kul på dagarna och sen åka hem.
Hemlängtan börjar göra sig påmind, särskilt idag när det är ledig dag och allt är stängt. Men men imorgon börjas det igen, iväg på jobb och sen till hotellet och sova, upp igen, jobba, sova, upp igen, jobba och åka hem! =D
Jobbet börjar löpa på helt ok, lite kvar att lära och förstå för all del men det går lättare och fortare och en del finska ord fastnar också.
Jag har ju i alla fall haft turen att hamna i ett bra och roligt gäng och jag ser fram emot att få börja jobba på Åland nu också, tänk att få åka iväg och jobba och ha kul på dagarna och sen åka hem.
Hemlängtan börjar göra sig påmind, särskilt idag när det är ledig dag och allt är stängt. Men men imorgon börjas det igen, iväg på jobb och sen till hotellet och sova, upp igen, jobba, sova, upp igen, jobba och åka hem! =D
onsdag 4 maj 2011
Seeeeeeeeeeg men lycklig
Första dagen på jobbet idag, eller egentligen på praktikplatsen men jag har ju jobbat. Och GUD så skönt det var, dock är jag jävligt oinspirerad till att skriva. Alltså uppdaterar jag bara lite kort och talar om att det går bra.
Kram
Kram
söndag 1 maj 2011
Små människor
Något som verkligen stör mig är människor som inte kan stå för det dom tycker och tänker. Visst kan man irritera sig på något "litet" hos en vän eller arbetskamrat som man behöver få "ösa ur sig" för en tredje part, men då får det vara färdigt efter den enda gången som man luftar det. Annars bör man nog ta upp det med den som är föremål för irritationen, det tycker jag är ärligt både mot personen i fråga och sig själv. Men summa sumarum så ska man stå för det man tycker, det är att vara ärlig mot sig själv. Att det sen finna tusentals olika sätt att säga saker och ting på är en annan femma.
Men något som stör mig ännu mer är små människor. Ni vet såna som måste trampa på andra för att komma upp lite högre själv, ibland till och med för att orka leva med sig själv. DET är något som förpestar omgivningen, ofta är dessa människor martyrer och experter på att manipulera och bedra.
För all del tycker jag på sätt och vis synd om dom för dom kan banne mig inte ha det lätt, MEN det är deras eget ansvar att ta sig ur det INTE någon annans! Det finns inte någon annan än dom själva som kan ens en gång, man är sin egen lyckas smed.
(Jag ska väl kanske vara en aning försiktig med att säga just så "man är sin egen lyckas smed" i och med att jag har gnällt om att jag inte får nåt jobb, inte har några pengar osv. för om jag bara varit lite mer ihärdig, tjatat lite mer etc. men vad det gäller självförtroende och självkänsla så finns det ingen annan än du själv som kan påverka det.
Självkänsla är väl kanske inte heller min starka sida men jag jobbar på det, JAG jobbar på det.)
Jag tror inte att det finns något sätt som passar alla och hjälper, man måste helt enkelt hitta sitt eget sätt och tillåta sig att misslyckas, men lär sig av det för livet är NU, det väntar inte på någon och det är bara du själv som kan bestämma vad det ska bli av det. Men hur du än tar dig dit, bli inte en liten människa som måste trampa på andra!!
Men något som stör mig ännu mer är små människor. Ni vet såna som måste trampa på andra för att komma upp lite högre själv, ibland till och med för att orka leva med sig själv. DET är något som förpestar omgivningen, ofta är dessa människor martyrer och experter på att manipulera och bedra.
För all del tycker jag på sätt och vis synd om dom för dom kan banne mig inte ha det lätt, MEN det är deras eget ansvar att ta sig ur det INTE någon annans! Det finns inte någon annan än dom själva som kan ens en gång, man är sin egen lyckas smed.
(Jag ska väl kanske vara en aning försiktig med att säga just så "man är sin egen lyckas smed" i och med att jag har gnällt om att jag inte får nåt jobb, inte har några pengar osv. för om jag bara varit lite mer ihärdig, tjatat lite mer etc. men vad det gäller självförtroende och självkänsla så finns det ingen annan än du själv som kan påverka det.
Självkänsla är väl kanske inte heller min starka sida men jag jobbar på det, JAG jobbar på det.)
Jag tror inte att det finns något sätt som passar alla och hjälper, man måste helt enkelt hitta sitt eget sätt och tillåta sig att misslyckas, men lär sig av det för livet är NU, det väntar inte på någon och det är bara du själv som kan bestämma vad det ska bli av det. Men hur du än tar dig dit, bli inte en liten människa som måste trampa på andra!!
lördag 30 april 2011
Koma
Huva va trött jag är nu, tre barn som ska sysselsättas och hållas sams är inte alltid det lättaste. Men det har varit en fröjd att se dom komma överens när dom (efter att ha fått löfte om betalning ^^) äntligen kom överens när dom tog vara på grus- och lövhögarna. Lagom sega och trötta dom också nu sitter där nere och ser på TV en stund, lugnast för både dom och mig. =P
Har hunnit med att baka 2 st kladdkakor idag som ska avnjutas ikväll, om det blir en njutning återstår att se eftersom dom ser läskigt sockerkaksaktiga ut. *suck* Men jag kan skylla mig själv som gjorde smeten i samma bunke och dessutom gräddade dom samtidigt i ugnen, nåja med massor av grädde går det säkert ner. *S*
Nu väntar jag bara på att sambon ska komma hem och vännerna ska komma, som sagt så är jag riktigt trött och seg men jag längtar ändå.
Trevlig valborg önskar jag er alla (3?) som kikar in här ;-)
Har hunnit med att baka 2 st kladdkakor idag som ska avnjutas ikväll, om det blir en njutning återstår att se eftersom dom ser läskigt sockerkaksaktiga ut. *suck* Men jag kan skylla mig själv som gjorde smeten i samma bunke och dessutom gräddade dom samtidigt i ugnen, nåja med massor av grädde går det säkert ner. *S*
Nu väntar jag bara på att sambon ska komma hem och vännerna ska komma, som sagt så är jag riktigt trött och seg men jag längtar ändå.
Trevlig valborg önskar jag er alla (3?) som kikar in här ;-)
torsdag 28 april 2011
Bah!
Om en viss man i min absoluta närhet fick bestämma så skulle jag antagligen ligga nerbäddad hela dagen i sängen. En sån tur för mig att han inte bestämmer då ^^ Den ständigt kallande tvätten får sig en omgång idag också, hujedamig vad med tvätt det blir om man låter en omgång med sängkläder ligga otvättade en månad, 4 påslakan, 3 lakan och oräkneliga örngott, men tack vare det fina vädret så går det som i ett huj. (Lite smått jobbigt att ögonen är så där feberkänsliga för ljus bara)
Igår var jag på åter/efter undersökning på gyn, som sagt så behövde jag ingen läkare som talade om för mig att det inte fanns något kvar. Däremot så sa han att allt ser bra ut och jag borde inte ha några problem att kunna bli gravid igen, nåja ingen idé att forska så mycket i det just nu. För just nu ska jag koncentrera mig på mitt nya jobb! =D På måndag bär det av för inskolning, tänk att få vara med från början när en ny butik öppnar, fan vad kul det ska bli!
Fast lilleman var så lagom glad när vi hämtade honom igår, han tycker att jag ska vara hemma och inte åka iväg på nåt tråkigt jobb inte. Så söta och goa dom är dom små liven. =)
Igår var jag på åter/efter undersökning på gyn, som sagt så behövde jag ingen läkare som talade om för mig att det inte fanns något kvar. Däremot så sa han att allt ser bra ut och jag borde inte ha några problem att kunna bli gravid igen, nåja ingen idé att forska så mycket i det just nu. För just nu ska jag koncentrera mig på mitt nya jobb! =D På måndag bär det av för inskolning, tänk att få vara med från början när en ny butik öppnar, fan vad kul det ska bli!
Fast lilleman var så lagom glad när vi hämtade honom igår, han tycker att jag ska vara hemma och inte åka iväg på nåt tråkigt jobb inte. Så söta och goa dom är dom små liven. =)
lördag 23 april 2011
Konsten att säga förlåt
Hur kan det komma sig att dom flesta gräl par emellan börjar med något som egentligen är en bagatell? Hur kan det komma sig att dom ibland får såna enorma proportioner? Och vem är det som bestämmer när ett "Förlåt" faktiskt betyder just förlåt?
Det heter ju att den som lyssnar har tolkningsföreträde MEN måste försäkra sig om att man har uppfattat det rätt. Det finns många gånger när man ber om att få något gjort eller sagt och får man det gjort eller sagt men inte på det sätt man tänkt sig så måste man för det mesta bara svälja och tacka. OM det inte är så att man tvingar fram eller den andra gör eller säger något som denne egentligen menar och vill säga/göra. Då känns det meningslöst, eller?
Att säga förlåt utan att mena det är just ett sådant exempel, menar man inte förlåt så kan man låta bli. För hur man än vrider och vänder på det så tjänar det inget till, på sätt och vis så skulle jag kalla det för en lögn, men det är ju jag det. Fast om man ska vända på det då, "Om jag säger förlåt nu så blir vi sams, och även om jag inte menar det just nu så kommer jag ju att mena det senare" är det ok? Njaä, tveksamt tycker jag, då väntar jag hellre på en uppriktig ursäkt eller väntar med att ge en tills jag faktiskt känner den själv.
Virrigt utan dess like men just nu är jag ganska mör efter att ha vart på sjön ett par kvällar i rad och det tar på mer än man tror. Lika bra att passa på nu innan jag ska börja jobba som försäljare. För döm om min förvåning när jag blev utvald tillsammans med ca. 20-30 st utav över 300! Skulle gärna ha hjulat om jag bara hade kunnat. ^^
Ska iväg på inskolning till Finland om ett par veckor, sen blir det tydligen ganska hektiskt och mycket att lära sig på kort tid, men jag är jublande glad för det. Ett mer än välkommet avbrott i vardagen.
YES!!! JAG "VANN"!!!! *Glädjeskutt*
Det heter ju att den som lyssnar har tolkningsföreträde MEN måste försäkra sig om att man har uppfattat det rätt. Det finns många gånger när man ber om att få något gjort eller sagt och får man det gjort eller sagt men inte på det sätt man tänkt sig så måste man för det mesta bara svälja och tacka. OM det inte är så att man tvingar fram eller den andra gör eller säger något som denne egentligen menar och vill säga/göra. Då känns det meningslöst, eller?
Att säga förlåt utan att mena det är just ett sådant exempel, menar man inte förlåt så kan man låta bli. För hur man än vrider och vänder på det så tjänar det inget till, på sätt och vis så skulle jag kalla det för en lögn, men det är ju jag det. Fast om man ska vända på det då, "Om jag säger förlåt nu så blir vi sams, och även om jag inte menar det just nu så kommer jag ju att mena det senare" är det ok? Njaä, tveksamt tycker jag, då väntar jag hellre på en uppriktig ursäkt eller väntar med att ge en tills jag faktiskt känner den själv.
Virrigt utan dess like men just nu är jag ganska mör efter att ha vart på sjön ett par kvällar i rad och det tar på mer än man tror. Lika bra att passa på nu innan jag ska börja jobba som försäljare. För döm om min förvåning när jag blev utvald tillsammans med ca. 20-30 st utav över 300! Skulle gärna ha hjulat om jag bara hade kunnat. ^^
Ska iväg på inskolning till Finland om ett par veckor, sen blir det tydligen ganska hektiskt och mycket att lära sig på kort tid, men jag är jublande glad för det. Ett mer än välkommet avbrott i vardagen.
YES!!! JAG "VANN"!!!! *Glädjeskutt*
onsdag 20 april 2011
På gång
Nu ska jag snart åka in till den stora staden Mariehamn och gå på intervju. Lite nervöst är det men det är nog mest för att jag hoppas på att få ett jobb där. Tankarna snurrar runt och jag känner ett behov av att plugga på lite om företaget så att jag inte verkar helt korkad och okunnig om hon skulle fråga nåt om det. Fast det är ju klart, jag skulle säkert kunna skylla på att jag är svensk och det är ett finskt företag. ^^
tisdag 19 april 2011
Upp som en sol och ner som en pannkaka...
Usch vilken usel mamma jag känner mig som nu.
Tidigare idag gick jag som på moln, idag blev jag uppringd för att få komma på anställningsintervju. JAG som var en av över 300 sökande, visst ska dom säkert intervjua 100 pers men ändå, bara det känns skitkul, så imorgon har jag inte mindre än 2 intervjuer. Känns som det lossnar nu =D
Men nu ikväll när jag pratade med lillan så frågade hon varför jag inte kom på hennes utvecklingssamtal idag, gissa om mina mungipor åkte ner! För lillan verkade dock inte vara någon big deal, värre med hennes pappa lät det som. Men ja jag tar på mig det, det var JAG som skrev fel i kalendern, det var JAG som inte dök upp och det var JAG som glömde telefonen hemma. Dumma dumma mamma!
Tidigare idag gick jag som på moln, idag blev jag uppringd för att få komma på anställningsintervju. JAG som var en av över 300 sökande, visst ska dom säkert intervjua 100 pers men ändå, bara det känns skitkul, så imorgon har jag inte mindre än 2 intervjuer. Känns som det lossnar nu =D
Men nu ikväll när jag pratade med lillan så frågade hon varför jag inte kom på hennes utvecklingssamtal idag, gissa om mina mungipor åkte ner! För lillan verkade dock inte vara någon big deal, värre med hennes pappa lät det som. Men ja jag tar på mig det, det var JAG som skrev fel i kalendern, det var JAG som inte dök upp och det var JAG som glömde telefonen hemma. Dumma dumma mamma!
fredag 15 april 2011
Veckan från helvetet
Den här veckan har det hänt en hel del, både planerat och oplanerat.
Veckan började med ett akutbesök i måndags kväll, hade dock ingen svensk legitimation med mig så om jag inte ville betala 400e så var det bara att åka hem och hoppas på att jag skulle hitta mitt pass. Som av en händelse så gjorde jag det och som av en händelse lydde jag min sambos råd och åkte tillbaks. Väl tillbaks fick jag inte träffa samma trevliga sköterska utan en liten sur tant som påminde om häxan surtant. Nåja, in kom jag och döm om min förvåning när läkaren talade om att jag var gravid!
Efter att ha tagit 3 tester hemma varav det ena visade en sån svag extra linje att jag trodde det var önsketänkande så blev jag rädd när det nu var positivt. Jag hade ju så grymt ont och haft det länge, det bekymrade läkaren och gynekologen han konsulterade på telefonen också. Alltså fick jag åka hem vid 3 bara för att åka in till 8 igen för en undersökning på gyn. Allt såg ok ut enligt ultraljudet, hem och försöka ta det till sig. Vi väntade barn!!! Men lyckan ville inte infinna sig, och tur var det för på kvällen började jag blöda och på onsdag morgon var det bara att konstatera att jag blödde för mycket för att det bara skulle vara en liten mellanblödning. Jag VET att inget jag gjort eller inte gjort hade kunnat påverka men visst känns det som att det är mitt fel ändå, jag drack alkohol på lördagen, jag bar en massa tunga saker, jag åt inte ordentligt osv.
Så onsdagen gick det många tårar, mycket smärta och mycket sovande, tidigt i säng för att orka upp på torsdag morgon.
Så igår då, operation av munnen. 3 visdomständer är dragna och 8! hål är lagade. Själva munnen är det inte så hemskt med, men narkosen är inte alls som jag minns den för 14 år sen. ^^
Hela gårdagen fanns mitt hjärta vid min sida och passade upp på mig, hela dagen idag, han hjälper mig att komma upp ur sängen och lagar the och pysslar om mig hela tiden. Jag börjar inse vilken tur jag har. Visst har vi våra meningsskiljaktigheter men det är nog inte så många som skulle ställa upp som han har gjort, skulle jag be honom tugga åt mig skulle han antagligen göra det. ^^
Resten av helgen lär ägnas åt att bli av med stelheten och smärtan i musklerna i hals/nacke, mage och rygg.
Puss på er
Veckan började med ett akutbesök i måndags kväll, hade dock ingen svensk legitimation med mig så om jag inte ville betala 400e så var det bara att åka hem och hoppas på att jag skulle hitta mitt pass. Som av en händelse så gjorde jag det och som av en händelse lydde jag min sambos råd och åkte tillbaks. Väl tillbaks fick jag inte träffa samma trevliga sköterska utan en liten sur tant som påminde om häxan surtant. Nåja, in kom jag och döm om min förvåning när läkaren talade om att jag var gravid!
Efter att ha tagit 3 tester hemma varav det ena visade en sån svag extra linje att jag trodde det var önsketänkande så blev jag rädd när det nu var positivt. Jag hade ju så grymt ont och haft det länge, det bekymrade läkaren och gynekologen han konsulterade på telefonen också. Alltså fick jag åka hem vid 3 bara för att åka in till 8 igen för en undersökning på gyn. Allt såg ok ut enligt ultraljudet, hem och försöka ta det till sig. Vi väntade barn!!! Men lyckan ville inte infinna sig, och tur var det för på kvällen började jag blöda och på onsdag morgon var det bara att konstatera att jag blödde för mycket för att det bara skulle vara en liten mellanblödning. Jag VET att inget jag gjort eller inte gjort hade kunnat påverka men visst känns det som att det är mitt fel ändå, jag drack alkohol på lördagen, jag bar en massa tunga saker, jag åt inte ordentligt osv.
Så onsdagen gick det många tårar, mycket smärta och mycket sovande, tidigt i säng för att orka upp på torsdag morgon.
Så igår då, operation av munnen. 3 visdomständer är dragna och 8! hål är lagade. Själva munnen är det inte så hemskt med, men narkosen är inte alls som jag minns den för 14 år sen. ^^
Hela gårdagen fanns mitt hjärta vid min sida och passade upp på mig, hela dagen idag, han hjälper mig att komma upp ur sängen och lagar the och pysslar om mig hela tiden. Jag börjar inse vilken tur jag har. Visst har vi våra meningsskiljaktigheter men det är nog inte så många som skulle ställa upp som han har gjort, skulle jag be honom tugga åt mig skulle han antagligen göra det. ^^
Resten av helgen lär ägnas åt att bli av med stelheten och smärtan i musklerna i hals/nacke, mage och rygg.
Puss på er
fredag 8 april 2011
Ger upp!!!
Ok, nu ger jag upp, jag mår illa, har ont som fan i livmodern (dvs. fruktansvärda sammandragningar) och tappar orken och lusten till allt. NEJ jag är inte gravid, nästa person som frågar ska jag nog banne spy lite på, jag har tagit test, inte för att jag trodde att jag kunde vara gravid utan bara för att utesluta det.
En graviditet hade vart välkommen istället för det jag nu tror att det är, troligtvis har jag stora cystor igen, därav sammandragningarna.
Hur kul är det att vakna på morgonen och inse att man har haft ont hela natten och sömnen blir störd av det, igår natt födde jag barn, i drömmen. Inatt vaknade jag inte, men sambon gjorde, av att jag låg och jämrade mig, det blir inte så mycket bra sömn av det inte. Jag VET att jag borde åka in, men till vilken nytta egentligen? Sist frågade akutläkaren minst 4 ggr om jag hade haft analsex, påpekade att jag inte såg ut att ha ont, ifrågasatte mitt lokalsinne om var smärtan satt ett flertal ggr och höll mig kvar på akuten i 4 timmar innan han konsulterade en gynekolog, som i alla fall inte gjorde mycket åt saken så nu känns det som "what´s the point"!?
Så nu har jag gnällt färdigt för den här gången ^^
En graviditet hade vart välkommen istället för det jag nu tror att det är, troligtvis har jag stora cystor igen, därav sammandragningarna.
Hur kul är det att vakna på morgonen och inse att man har haft ont hela natten och sömnen blir störd av det, igår natt födde jag barn, i drömmen. Inatt vaknade jag inte, men sambon gjorde, av att jag låg och jämrade mig, det blir inte så mycket bra sömn av det inte. Jag VET att jag borde åka in, men till vilken nytta egentligen? Sist frågade akutläkaren minst 4 ggr om jag hade haft analsex, påpekade att jag inte såg ut att ha ont, ifrågasatte mitt lokalsinne om var smärtan satt ett flertal ggr och höll mig kvar på akuten i 4 timmar innan han konsulterade en gynekolog, som i alla fall inte gjorde mycket åt saken så nu känns det som "what´s the point"!?
Så nu har jag gnällt färdigt för den här gången ^^
torsdag 7 april 2011
Borde kanske...
uppdatera lite då. Några mindre gräl, lite målning och en flytt har kommit i vägen. =)
Ja inte är det jag som flyttar, det är "svägerskan" som har köpt hus som flyttar och behöver hjälp och eftersom jag ännu inte har något mer spännande för mig att göra så kan jag lika gärna hjälpa till. Och kul har vi!
På lördag bär det iväg till ännu ett "nytt" hus, TL fyller 60 och det ska firas i deras nya hus som jag ännu inte har sett. Lillan är så lagom förtjust men hon ska med, för den här gången håller hennes pappa med om att ibland måste man göra saker fast man inte vill. =) Men jag räknar med att hon kommer att rivas som fisken i vattnet, precis som vanligt.
Ja inte är det jag som flyttar, det är "svägerskan" som har köpt hus som flyttar och behöver hjälp och eftersom jag ännu inte har något mer spännande för mig att göra så kan jag lika gärna hjälpa till. Och kul har vi!
På lördag bär det iväg till ännu ett "nytt" hus, TL fyller 60 och det ska firas i deras nya hus som jag ännu inte har sett. Lillan är så lagom förtjust men hon ska med, för den här gången håller hennes pappa med om att ibland måste man göra saker fast man inte vill. =) Men jag räknar med att hon kommer att rivas som fisken i vattnet, precis som vanligt.
 |
| Mammas hjärta och lilla Emma slemma |
 |
| Kul att ta bilder själv ^^ |
 |
| Baksidan av krukan |
 |
| Och framsidan =) |
tisdag 29 mars 2011
PMS
Jag blir allt oftare en riktig jävla bitterfitta strax före mensen, jag VET vad felet är, jag borde kunna välja att ignorera den här jävla känslan men det GÅR bara inte. Minsta lilla kan få mig att surna till, snacka om kort bäst före datum! Det är då man få bita sig i tungan och hålla käften så man inte säger något man ångrar sen, att ta tillbaks det som redan är sagt är kanske inte så svårt, men om man nu lyckats såra någon så är det ändå ganska svårt för personen i fråga att bara glömma kanske?! Sagt är sagt och surrar ju ändå runt där inne i huvudet, precis som att gjort är gjort och det enda man kan göra för att folk ska förstå att man faktiskt inte brukar/vill göra så är att VISA att man inte brukar göra så.
Nej nu ska bitterfittan se en film i väntan på att tvätten blir färdig
söndag 20 mars 2011
SOL
Underbara sol, välkommen att stanna!
Dagen inleddes med en skön sovmorgon, tyvärr sover jag inte särskilt gott eftersom min svank har fått för sig att den lever ett eget liv, men skönt var det att få ligga kvar och räta ut det onda, sen frukost med lillan och gulle. Sen en stunds mys i pyjamasen, på med kläderna och med till lerpölen i Boda och se på när gulle och PW lekte med sin älskarinna. ^^
Så där satt jag, fast med en bok i högsta hugg, hemma hade jag aldrig fått samma ro i kroppen att sitta ute i solen och läsa. Dessutom kan man faktiskt längta så mycket efter lite vuxet sällskap att man hellre sitter i en lerpöl en hel dag och lyssnar på när män pratar om en skogstraktor än sitter ensam hemma! =)
Dagen inleddes med en skön sovmorgon, tyvärr sover jag inte särskilt gott eftersom min svank har fått för sig att den lever ett eget liv, men skönt var det att få ligga kvar och räta ut det onda, sen frukost med lillan och gulle. Sen en stunds mys i pyjamasen, på med kläderna och med till lerpölen i Boda och se på när gulle och PW lekte med sin älskarinna. ^^
Så där satt jag, fast med en bok i högsta hugg, hemma hade jag aldrig fått samma ro i kroppen att sitta ute i solen och läsa. Dessutom kan man faktiskt längta så mycket efter lite vuxet sällskap att man hellre sitter i en lerpöl en hel dag och lyssnar på när män pratar om en skogstraktor än sitter ensam hemma! =)
 |
| Lillan tycker att det är varmt <3 |
onsdag 16 mars 2011
Vardagslyx
Ikväll ska vi bort på middag, det är riktigt högklassig vardagslyx för mig. ^^
Slippa laga mat, slippa disken, slippa komma överens i köket, lyx kort och gott...
För nog vet väl många av er hur stort mitt kontrollbehov är, att laga mat med mig kan banne mig inte vara lätt. Men jag är som jag är och så länge ingen av dom jag bor med klagar så ser jag väl ingen direkt anledning att göra något åt det heller.
Tänk om jag någon morgon skulle orka/vilja ta mig ur sängen när solen är på väg upp så jag kunde föreviga den underbara utsikt vi vaknar med varje morgon. Men inte då, varje kväll intalar jag mig själv att imorgon orkar jag, men varje morgon så lockar sängen lika mycket, det varma täcket, dom mjuka kuddarna, den halvtaskiga andedräkten som vaknar till bredvid mig och varje morgon ligger jag kvar. ^^
Slippa laga mat, slippa disken, slippa komma överens i köket, lyx kort och gott...
För nog vet väl många av er hur stort mitt kontrollbehov är, att laga mat med mig kan banne mig inte vara lätt. Men jag är som jag är och så länge ingen av dom jag bor med klagar så ser jag väl ingen direkt anledning att göra något åt det heller.
Tänk om jag någon morgon skulle orka/vilja ta mig ur sängen när solen är på väg upp så jag kunde föreviga den underbara utsikt vi vaknar med varje morgon. Men inte då, varje kväll intalar jag mig själv att imorgon orkar jag, men varje morgon så lockar sängen lika mycket, det varma täcket, dom mjuka kuddarna, den halvtaskiga andedräkten som vaknar till bredvid mig och varje morgon ligger jag kvar. ^^
måndag 14 mars 2011
VÅR!!!
Äntligen känner man våren i luften! Snart dags att ta itu med båten som ska sjösättas och ut på äventyr, trolling, lata, soliga, roliga dagar på sjön, inkörning av nya motorn, jigga abborrar osv.
Men först ska det slipas, målas, putsas och göras rent, jag längtar så. =)
Men först ska det slipas, målas, putsas och göras rent, jag längtar så. =)
 |
| En liten fläck bar mark som växer för varje dag =) |
 |
| Fokus ligger aningen fel men man ser knopparna ^^ |
 |
| Våren har hittat in också :D |
fredag 11 mars 2011
torsdag 3 mars 2011
Undrar
hur världen skulle te sig för mig om jag bara tänkte på mina behov och inte alls på lillans!? För all del ska jag inte sticka under stolen med att jag försöker få träffa henne så mycket som det bara är möjligt, men eftersom jag och hennes pappa kommer relativt bra överens så funkar det ju för henne ändå. Dvs jag väljer att lägga mig flat emellanåt men jag bidar min tid och hoppas att även han ska komma till insikt så småningom och vi har ju ett fungerande system så jag skyndar långsamt, huvudsaken är att HON har det bra.
Ja så resonerar jag, till skillnad ifrån någon annan jag inte känner men på sätt och vis har rätt nära "kontakt" med. För hans mamma tänker minsann BARA på honom och aldrig på sig själv, just därför sitter han och säger med ledsen stämma att han vill vara kvar längre och få komma oftare, "men det är ju mamma som bestämmer det" säger han och ser ganska nedslagen ut, och det är klart att det är bekvämare att bo ensam med mamma än att vara tvungen att ha någon annan än sig själv att ta hänsyn till, eller?! Maten skuren utan att ens försöka själv, denna ständiga oro för smutsiga kläder, på både in och utsida, alltid få sin vilja igenom bara man skriker och gråter tillräckligt mycket, det bådar verkligen gott för den dag han ska ut i stora världen...
På sätt och vis så tänker ju alla på sig själva i första hand givetvis, MEN en normal mamma (boendeförälder) lär sitt/sina barn att ta hänsyn. Fast visst kan ju det också (bort)förklaras med att en del barn går igenom en eller ett par såna faser när det ska testas hur långt man kan få sin vilja igenom, men är det inte då man som förälder ska vara konsekvent eller har jag fått det där om bakfoten?!
Det konstiga är att jag är hårdare mot mitt eget barn, som är här oftare, än mot lilleman, jag smälter fortare för hans "puppyeyes" och får dåligt samvete och tycker att jag har vart onödigt hård och ångrar mig, men likförbannat måste jag vara konsekvent, har jag en gång sagt nej så är det nej.
Ja så resonerar jag, till skillnad ifrån någon annan jag inte känner men på sätt och vis har rätt nära "kontakt" med. För hans mamma tänker minsann BARA på honom och aldrig på sig själv, just därför sitter han och säger med ledsen stämma att han vill vara kvar längre och få komma oftare, "men det är ju mamma som bestämmer det" säger han och ser ganska nedslagen ut, och det är klart att det är bekvämare att bo ensam med mamma än att vara tvungen att ha någon annan än sig själv att ta hänsyn till, eller?! Maten skuren utan att ens försöka själv, denna ständiga oro för smutsiga kläder, på både in och utsida, alltid få sin vilja igenom bara man skriker och gråter tillräckligt mycket, det bådar verkligen gott för den dag han ska ut i stora världen...
På sätt och vis så tänker ju alla på sig själva i första hand givetvis, MEN en normal mamma (boendeförälder) lär sitt/sina barn att ta hänsyn. Fast visst kan ju det också (bort)förklaras med att en del barn går igenom en eller ett par såna faser när det ska testas hur långt man kan få sin vilja igenom, men är det inte då man som förälder ska vara konsekvent eller har jag fått det där om bakfoten?!
Det konstiga är att jag är hårdare mot mitt eget barn, som är här oftare, än mot lilleman, jag smälter fortare för hans "puppyeyes" och får dåligt samvete och tycker att jag har vart onödigt hård och ångrar mig, men likförbannat måste jag vara konsekvent, har jag en gång sagt nej så är det nej.
måndag 28 februari 2011
Fortfarande
är huset upp och ner vänt, hela nedre våningen ser ut som om 100 flyttkartonger skulle ha spytt överallt. Men jag misströstar inte, imorgon kommer grävmaskinen och tar bort snön så vi slipper in i lidret och kan ställa bort alla saker som ska ut tillfälligt eller säljas. För hur vi än vrider och vänder på det så är det här ett tillfälligt hem eftersom det är trångt, hur länge denna tillfällighet vet man dock aldrig, 6 månader eller 6 år den som lever får se. ;-)
Upp och ner
Ommöblering pågår för fullt, efter att ha gjort ett mys/spelrum åt barnen där uppe som blivit använt ca. 3 ggr så har vi bestämt oss för att möblera om, igen... Nu har vi flyttat upp vår säng på hallen, det stora matbordet åker in i "sovrummet" och så ska/måste en hel del möbler plockas bort/säljas. Vi har för mycket möbler och möbler vi inte trivs med och nu är jag så på g efter att ha sett på "Sälj eller släng" att det kändes som det var dags att ta tag i det. ^^
Får se om jag kommer mig för att lägga upp lite bilder på förändringen sen. =)
Får se om jag kommer mig för att lägga upp lite bilder på förändringen sen. =)
lördag 26 februari 2011
Hehehehe....
Efter morgonens sms trafik har det tydligt framgått att:
1. Jag är en häxa, japp så är det så snälla kom med något nytt...
2. Jag inte bryr mig alls om mitt barn, att bråka med den andra föräldern är kanske inte alltid det bästa för ett barn som behöver och förtjänar lugn och ro och föräldrar som samarbetar.
3. Att J bara "spelade" att han skulle vilja ha haft sin plutt i 2 veckor den här gången som det var tänkt och att han faktiskt valt att lägga sig "flat" bara för att två föräldrar ska komma överens istället för att ständigt bråka.
3 nya sanningar idag alltså, nej nu ska jag ta och koka ihop en brygd som får alla stackars fiender att bli det värsta jag kan tänka mig, *oringar... Mohaha
1. Jag är en häxa, japp så är det så snälla kom med något nytt...
2. Jag inte bryr mig alls om mitt barn, att bråka med den andra föräldern är kanske inte alltid det bästa för ett barn som behöver och förtjänar lugn och ro och föräldrar som samarbetar.
3. Att J bara "spelade" att han skulle vilja ha haft sin plutt i 2 veckor den här gången som det var tänkt och att han faktiskt valt att lägga sig "flat" bara för att två föräldrar ska komma överens istället för att ständigt bråka.
3 nya sanningar idag alltså, nej nu ska jag ta och koka ihop en brygd som får alla stackars fiender att bli det värsta jag kan tänka mig, *oringar... Mohaha
Underligt
Det första som är underligt är att hon faktiskt dök upp idag, det andra att hon litade tillräckligt på busschauffören för att lämna lillen med honom (förseningar i trafiken ställde till det), en vilt främmande människa, underligt är också att sist lillen var här kunde han absolut INTE åka med en vän till J som bor i närheten av mamman och som skulle hit, ännu underligare är att för en vecka sen kunde lillen absolut INTE komma hit för han var så mörkrädd att han bara grät men nu kunde han det för nu kunde mamman helt plötsligt tala om att mamma och pappa har bestämt att det ska vara så. Är inte livet underligt...
fredag 25 februari 2011
Att fara eller inte...
Idag bär det av igen, inte för att någon av oss tror att hon kommer att dyka upp men "just 4 the record".
Äcklet skickade sms igår och ville ha både hämtningstid och lämningstid bekräftat, han svarade då att vi hämtar som "vanligt". Men det dög inte, nej lämningstid MÅSTE bekräftas om hon ska åka någonstans alls, med tanke på vad hon sagt muntligt (att lillen skulle få vara 2 veckor trots att han kommer en vecka senare) och att J inte fick ringa henne och prata så sket han i att svara. Jag är lite kluven till om det är rätt eller fel, antagligen skulle jag ha gjort likadant, hennes kontrollbehov är tydligen enormt men J (OCH jag) har tröttnat på det. Det står i hovrättens beslut att han ska hem det datumet och då är det inget annat som gäller OM inte annat SKRIFTLIGT avtal träffas. Alltså blir det en fruktlös kryssning även denna gång är jag rädd.
Äcklet skickade sms igår och ville ha både hämtningstid och lämningstid bekräftat, han svarade då att vi hämtar som "vanligt". Men det dög inte, nej lämningstid MÅSTE bekräftas om hon ska åka någonstans alls, med tanke på vad hon sagt muntligt (att lillen skulle få vara 2 veckor trots att han kommer en vecka senare) och att J inte fick ringa henne och prata så sket han i att svara. Jag är lite kluven till om det är rätt eller fel, antagligen skulle jag ha gjort likadant, hennes kontrollbehov är tydligen enormt men J (OCH jag) har tröttnat på det. Det står i hovrättens beslut att han ska hem det datumet och då är det inget annat som gäller OM inte annat SKRIFTLIGT avtal träffas. Alltså blir det en fruktlös kryssning även denna gång är jag rädd.
torsdag 24 februari 2011
Förutsättningar
Man kan nog lugnt säga att vårt förhållande är ganska testat till varenda gräns redan från början, allt bråk och tjafs om barn påverkar livet i övrigt mycket mer än vad man skulle kunna tro. Alltså hade vårt förhållande inte dom bästa förutsättningarna från början, men trots det så håller vi ihop och är lyckliga. Åtminstone nästan hela tiden, för det händer att vi har riktiga praktgräl vi också, och för all del kan man inte "skylla" allt på tjafset runt omkring barnen men mycket av det mynnar ändå ut i det.
Och visst är det så att om man har ett beslut på umgänge med barn så borde det gälla, men å andra sidan så är det svårt att inte jobba och ta beslut utefter dom förutsättningarna som är i dagens läge. För ett beslut som togs för flera år sen tar knappast hänsyn till livet som det är nu, MEN när förutsättningarna är näst intill identiska nu som då så borde det gälla! Att sen ljuga om än det ena än det andra bara för att man själv tycker att livet är orättvist gör inte livet lättare för barnen, det är bara egoistiskt och visar hur liten man är som människa.
Större delen av det här inlägget väljer jag att censurera (inte skriva) av den enkla anledningen att jag inte vill hänga ut någon av dom inblandade personerna mer än vad jag har gjort redan. Men om det är som man säger "Som man bäddar får man ligga" så vet jag någon som kommer att ligga jävligt illa om ett tag.
Hela livet går ut på att jobba efter dom förutsättningar man har JUST NU, eller?!
fredag 18 februari 2011
Morgonillamående
Ja jag vet vad ni tänker, och nej jag är inte gravid! Men jag mår illa mest hela tiden och främst på morgonen då magen är tom. J får inte träffa E, jag ska snart sövas för att fixa tänderna och jag känner mig frånvarande när lillan är här och får dåligt samvete. Att det där stora äcklet fortsätter bråka förstör för oss alla, och nu ikväll är måttet rågat! Tankarna snurrar och går i spinn så jag väljer att inte skriva av mig än, behöver få lite perspektiv på allt först.
För övrigt är DET HÄR precis vad jag tycker om det stora äcklet!
För övrigt är DET HÄR precis vad jag tycker om det stora äcklet!
söndag 13 februari 2011
Mat
Ha! Idag "slapp" jag laga mat, vi blev bjudna på middag av Erica och Dan, bakad potatis med räkröra, skinkröra och grönsallad. Mums säger jag bara... =D
Och på tal om mat så var vi ut och åt igår, och visst köper jag att man betalar för mer än maten, servicen tex. men igår kändes middagen onödigt dyr med tanke på att servicen knappt existerade. Att vänta nästan 1½ timme på en varmrätt som knappt är färdiglagad är INTE ok tycker jag, i övrigt var maten god men priserna i överkant. Nej nästa gång får ni komma hem till oss och ät, jag betalar hellre taxi in till stan än betalar för dålig service och ganska ok mat. ;-)
Och bara för att jag kan, så ska jag lägga upp lite bilder som jag äntligen fått in i datorn nu. =)
Och på tal om mat så var vi ut och åt igår, och visst köper jag att man betalar för mer än maten, servicen tex. men igår kändes middagen onödigt dyr med tanke på att servicen knappt existerade. Att vänta nästan 1½ timme på en varmrätt som knappt är färdiglagad är INTE ok tycker jag, i övrigt var maten god men priserna i överkant. Nej nästa gång får ni komma hem till oss och ät, jag betalar hellre taxi in till stan än betalar för dålig service och ganska ok mat. ;-)
Och bara för att jag kan, så ska jag lägga upp lite bilder som jag äntligen fått in i datorn nu. =)
 |
| Bulgursallad med kyckling och hembakt bröd =D |
 |
| Mammas trollunge som provar nyaste finaste mössan på julafton <3 |
 |
| Jaga på isplan <3<3 |
 |
| Bästa pulkan tycker lillan ^^ |
onsdag 9 februari 2011
tisdag 8 februari 2011
Ett evigt tjutande
Just nu är det ett evigt tjutade, ett evigt gnäll och ständig värk. Öronen tjuter HELA tiden, jag gnäller, mest för att jag är trött på att gnälla, och tanden/käken värker hela tiden. Vad än värre är så ska jag till tandläkaren imorgon igen, egentligen för en vanlig undersökning men jag har svårt att tro att hon inte skulle se att halva käken är svullen och varar.
Nåja ett besök dit imorgon sen hem och vila sig lite, hämta packningen och sen iväg till båten och Åbo, hoppas, HOPPAS att mötet går bra.
Puss på er
Nåja ett besök dit imorgon sen hem och vila sig lite, hämta packningen och sen iväg till båten och Åbo, hoppas, HOPPAS att mötet går bra.
Puss på er
måndag 7 februari 2011
Off
I morse vaknade jag, fixade frukost åt mig och lillan, duschade, packade hennes skolväska med extrakläder eftersom det var friluftsdag idag, den var jag tvungen att med en stor klump i magen ringa till käftis. Jag fick en tid redan samma dag så när jag la på hade jag om möjligt en än större klump i magen och mådde riktigt illa. Iväg med lillan till skolan och sen gick jag på "off-mode". Kom hem och grät en skvätt, väntade och väntade och väntade på att klockan skulle bli 13.30. Väl hos tandläkaren fick jag höra samma vanliga ramsa om att det är bättre att komma på undersökningar samt fixa tänderna INNAN det blir akut. JAG VET hade jag lust att skrika, men istället började jag lipa, pinsamt men jag kan inte göra något åt det! Jag skulle hellre föda 50 barn till än att gå på en enda undersökning av tänderna... Sen erbjöd den underbara tandläkaren att ev. söva mig och fixa ALLA tänder på en och samma gång! Det trodde hon skulle gå loss på ca. 700 euro, mycket pengar men väl värt det! Alltså ska jag fundera på saken, dessvärre ska jag tillbaks på onsdag igen för en undersökning och för att kolla om det blivit något bättre i tanden hon fixade en provisorisk lagning i idag. Jahapp, bara att bita i det sura äpplet då.
AJ
 |
| Detta är INTE min tand, men den liknar... =S |
Jag upptäckte nu ikväll att jag har en visdomstand som det är en spricka i som jävlas så jag inte kan tugga maten som normalt folk. Det tragiska är att det inte är den tanden som är trasig! Nej jag har en till tand som håller på att gå åt helvete, men eftersom den är rotfylld så borde väl inte den göra ont ens så småningom, eller?! JAJA, jag ska fixa den också, önskar bara att dom kunde göra det samtidigt, allt på en gång liksom. Jag har en sån fruktansvärd tandläkarskräck så jag räknar inte med att få sova alls inatt eftersom jag ska RINGA till käftis imorgon. *Suck*
lördag 5 februari 2011
Gratis
Att drömma och titta är gratis, nästan i alla fall. ^^ Bensinen in till stan kostar ju, ja ska man dra det hela längre än så så kostar det ju slitage på bilen, försäkring, att ha en bil osv. osv. MEN, nu är det så att vi ska in till stan ändå för att handla och då kan vi ju lika gärna passa på att kika på den däringa Volvon som dom erbjudit sig att hissa upp så vi får kika ordentligt, eller hur!? =D
torsdag 3 februari 2011
På resande fot
Det är ju knappast så att vi reser/åker lika mycket som mamma, men just nu känns det att det ligger ngra resor framför oss. Till Österbotten för möte en vecka senare till Åbo för att hämta lillen sen till Sverige, hoppas vi, och kika på mammas nya hus och hockey sen till Sverige igen för utredning. Ja mycket farande blir det, sen var det ju här med att åka och hälsa på lillebror och bästaste Ella också då, ja nog förstår jag att EL och VL går med vinst...
Idag har jag haft bästa snuviga stackars Erica på besök, alltid lika kul, tack vännen! =) Hon hade med sig en överraskning i form av kläder med sig, nu ska bara jag rensa också då så jag får in det hon hade med. =D
Idag har jag haft bästa snuviga stackars Erica på besök, alltid lika kul, tack vännen! =) Hon hade med sig en överraskning i form av kläder med sig, nu ska bara jag rensa också då så jag får in det hon hade med. =D
torsdag 27 januari 2011
Terapi
Härom dagen ägnade jag mig åt lite terapiarbete, dvs. bakning och matlagning. Upp på morgonen och sätta igång degen på direkten vilket innebar nybakt bröd till frukost. ^^ Önskar att jag orkade vänta så länge varje dag på frukosten. Sen blev det matpajer, misslyckades med att salta dock men det var rykande åtgång på dom ändå så jag får väl ta det som ett godkänt i alla fall. =)
Imorgon kommer mamma och "pappa" och dagen till ära kommer då lillan också, blir till att fixa nåt riktigt smarrigt till lunch/mellis. Vad sägs om bulgursallad med kyckling och nybakt baugette till det!? Mmmm... Önskar redan att det var fredag. =D
Imorgon kommer mamma och "pappa" och dagen till ära kommer då lillan också, blir till att fixa nåt riktigt smarrigt till lunch/mellis. Vad sägs om bulgursallad med kyckling och nybakt baugette till det!? Mmmm... Önskar redan att det var fredag. =D
 |
| Nåt liknande blir det ^^ |
onsdag 19 januari 2011
STIKO PER LARSSON "Hollywood & Kyrkan" (Live @ Golden Cave, Kungsängen 2...
I längtan på det nya albumet =D
torsdag 13 januari 2011
Nytt år, ny tilltro...
Usch vad jag slarvar med att skriva här, undrar varför egentligen... Jag får oftast ett helt annat perspektiv på saker och ting när jag väl kommer mig för att skriva av mig, ett bättre perspektiv, eller åtminstone lite lugn och ro i mitt huvud.
Mycket är det som har hänt vilket resulterar i ett MYCKET rörigt huvud, en nedstämd sambo och massor av tårar och ont i magen. Men visst finns det glädjestunder också, som tex. när J kommer hem efter att ha vart borta nästan 9-10 timmar, för hur underbart är inte såna små vardagliga ting. Sånt som många tar för givet, hur ljuvligt är det inte att kunna säga "Snäll du kan du ta ut soporna när du går?"... Ja mitt i allt trassel finns det stunder av lycka, glädje och trygghet ändå. =)
För att ta ett exempel, för ungefär en månad sen kom jag underfund med att jag för första gången på ca. 3½ års tid vaknar och mår riktigt bra från början, äntligen har jag fått tid och möjlighet och ork och vilja att försöka läka mina sår. Jag har en lång väg att gå men det tar sig, sakta men säkert. Men, ja det tycks alltid finnas ett men *suck*, hur hanterar man ett svek? Om det nu ens kan betraktas som ett svek, känner mig vilsen och som vanligt känns det som om allt var bara mitt fel från början, för OM jag inte hade gjort si eller så, och OM jag hade sagt så istället för si, osv osv... Men jag kan väl inte rå för vad andra säger, eller?! Känner mig mest förbryllad, jag önskar att det här inte skulle påverka vår relation men hur ska jag någonsin kunna lita på personen i fråga till 110% igen när jag nu vet att det kommer tillbaks bakom ryggen på mig. Ha för all del en åsikt, MEN ge mig den personligen, låt det inte ta omvägar för det blir så lätt fel.
Och så har vi lilleman, ja vad finns att säga. Gråten stockar sig bara jag tänker på det, hur kan en människa vara så egocentrisk och genuint elak att man straffar sin egen son? För hur man än vrider och vänder på alla fel som begåtts av båda parter så är det i slutändan lilleman som lider, HAN har rätt till båda sina föräldrar är det så jävla svårt att förstå?! Jag har lust att gapa och skrika, slå och riva, gråta och böna, men till vilken nytta, nej man håller sina vänner nära och fienden ännu närmre. Om nu det skulle göra nån nytta...
Nähä, nu ska denna donna ge sig ut på dom slirhala vägarna som inte är alldeles moddiga och dolt hala, tacka vet jag snöiga vägar där man vet att det är halt. =P
Sköt om er allesammans, kramen
Mycket är det som har hänt vilket resulterar i ett MYCKET rörigt huvud, en nedstämd sambo och massor av tårar och ont i magen. Men visst finns det glädjestunder också, som tex. när J kommer hem efter att ha vart borta nästan 9-10 timmar, för hur underbart är inte såna små vardagliga ting. Sånt som många tar för givet, hur ljuvligt är det inte att kunna säga "Snäll du kan du ta ut soporna när du går?"... Ja mitt i allt trassel finns det stunder av lycka, glädje och trygghet ändå. =)
För att ta ett exempel, för ungefär en månad sen kom jag underfund med att jag för första gången på ca. 3½ års tid vaknar och mår riktigt bra från början, äntligen har jag fått tid och möjlighet och ork och vilja att försöka läka mina sår. Jag har en lång väg att gå men det tar sig, sakta men säkert. Men, ja det tycks alltid finnas ett men *suck*, hur hanterar man ett svek? Om det nu ens kan betraktas som ett svek, känner mig vilsen och som vanligt känns det som om allt var bara mitt fel från början, för OM jag inte hade gjort si eller så, och OM jag hade sagt så istället för si, osv osv... Men jag kan väl inte rå för vad andra säger, eller?! Känner mig mest förbryllad, jag önskar att det här inte skulle påverka vår relation men hur ska jag någonsin kunna lita på personen i fråga till 110% igen när jag nu vet att det kommer tillbaks bakom ryggen på mig. Ha för all del en åsikt, MEN ge mig den personligen, låt det inte ta omvägar för det blir så lätt fel.
Och så har vi lilleman, ja vad finns att säga. Gråten stockar sig bara jag tänker på det, hur kan en människa vara så egocentrisk och genuint elak att man straffar sin egen son? För hur man än vrider och vänder på alla fel som begåtts av båda parter så är det i slutändan lilleman som lider, HAN har rätt till båda sina föräldrar är det så jävla svårt att förstå?! Jag har lust att gapa och skrika, slå och riva, gråta och böna, men till vilken nytta, nej man håller sina vänner nära och fienden ännu närmre. Om nu det skulle göra nån nytta...
Nähä, nu ska denna donna ge sig ut på dom slirhala vägarna som inte är alldeles moddiga och dolt hala, tacka vet jag snöiga vägar där man vet att det är halt. =P
Sköt om er allesammans, kramen
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)